Forskning

Hälsoperspektiv: Så påverkar hunden din hälsa

  • Minskar risken för hjärt – och kärlsjukdomar, genom sänkt blodtryck och hjärtfrekvens.
  • Reducerar stress
  • Minskar insulin – och kortisolnivåerna
  • Vid fysisk kontakt frigörs oxytocin, vårt må-bra-hormon
  • Minskar oro och ångest

Hundägare mår bättre

Om det finns ett sällskapsdjur med när människor träffas hamnar det lätt i blickfånget. Det blir lättare att samtala, skratta och leka tillsammans. Lika viktigt är djurets förmåga att ge tröst och att förmedla känslor av tillit och acceptans. Hundägare tar oftare promenader och har generellt sett en mer positiv bild av fysisk aktivitet. Intresse för och innehav av hund leder till fysiska aktiviteter som promenader, jakt, som i sin tur påverkar fysiologiska–medicinska funktioner som förbättrar benstyrka och kondition, kanske reducerar stress och förbättrar buffring mot högt blodtryck, depression och ångest, minskar behov av mediciner, sänker vårdkonsumtion och förlänger oberoendet.

Hunden är som en tyst terapeut för barn

1969 började en av pionjärerna inom AAT (Animal Assisted Therapy), psykoterapeuten Levinson, använda hundar i svåra former av terapi där vanliga metoder inte fungerade särskilt bra, t ex med autistiska barn. Levinson började ta med sin hund när han hade behandling av svårt tillbakadragna barn och märkte att hunden fungerade som en isbrytare. Hunden mildrade barnets försvar och skapade fokus för kommunikation. Hunden fungerade som ”tyst terapeut” som barnet kunde leka tryggt med. När leken var igång kunde Levinson delta i leken genom att fokusera på hunden och inte barnet. Med hundens hjälp kunde läkare och patient känna sig trygga i varandras närvaro.
Utifrån sin långa erfarenhet och en mängd studier hävdade Levinson att kontakt med djur är ett basbehov hos människan. Djur har en unik kompetens att påverka människor i svåra situationer och med starka funktionshinder som autism och demens, t ex Alzheimer, där vårdpersonalen och traditionella metoder har begränsad eller ingen effekt.

Flera forskare som Katcher och Melson intresserade sig 2000 särskild för barns djurintresse och möjligheterna att med AAA/T (aktiviteter och terapi med djur) förstå och hjälpa barn med svårigheter som språkstörningar, autism, otrygghet och störda relationer till vuxna på grund av våld.

Hundar påskyndar återhämtningen vid hjärtinfark

Forskarna Friedmann, Katcher, Lynch och Thomas publicerade en studie 1980 som därefter skulle bli den mest refererade i sökandet efter bevis på husdjurens positiva hälsoeffekter. Studien fokuserade på återhämtning och överlevnad hos patienter med diagnosen hjärtinfarkt eller svår kärlkramp. Forskarna visade att husdjursägande var en av de mest betydande faktorerna för återhämtning och överlevnad.

Djurägare har lägre blodtryck

Under 1990-talet gjordes två studier som fick stor betydelse. Den ena, gjord av forskarna Anderson, Reid och Jennings, visade att djurägare genomgående hade ett lägre blodtryck och en lägre halt av så kallade triglycerider. Ett viktigt fynd eftersom sänkta halter av triglycerider innebär en minskad risk för åderförkalkning.

Den andra studien genomfördes i England av forskaren James Serpell. Han undersökte hälsan hos personer som skaffade ett sällskapsdjur men som inte hade ägt något djur innan. Mellan sex och tio månader efter införskaffandet visade sig hälsan vara märkbart bättre. Förutom att personerna i studien uppgav sig lida av färre fysiska hälsoproblem konstaterades att även den psykiska hälsan förbättrades.

Depressioner minskar med hjälp av hundar

Ingemar Norling har i en rapport sammanställt forskning kring äldre och sällskapsdjur där han konstaterar att hundar och även andra djur inom vården, kan göra underverk med äldres hälsa. Livskvaliteten höjs medan depressionerna minskar och blodtryck och kolesterol sänks. Positiva sidoeffekter är att vårdpersonalen får bättre arbetsmiljö medan kostnaderna för vård och medicinering minskar. Även Alzheimerspatienter har visat sig blivit mer aktiva och mindre deprimerade tack vare kontakten med djur.

Hundar på vårdhem ger varaktiga positiva effekter

Blackshaw m.fl. (1995) redovisar en longitudinell studie över 20 månader om hundars inverkan på äldre på vårdhem. Både besökshund och stationär hund användes. Sex aspekter studerades: ångest, förvirring, depression, trötthet, spändhet och vitalitet. Signifikanta positiva effekter rapporteras för samtliga aspekter. Den stationära hunden gav något bättre effekter. Det visade sig också att effekterna var varaktiga och minskade inte när hundarna togs bort från försöksgruppen. De redovisade psykiska effekterna påvisar stora och viktiga resultat både för enskilda äldre, anhöriga, vården och samhället. De psykiska reaktionerna på samvaro med djur utgör ofta den första effekten, t.ex. förbättrad sinnesstämning och upplevelser av stöd och trygghet. Sinnesstämning fungerar som en snabb omkopplare till fysiologiska och neurologiska reaktioner och vidare till stress och hjärt-kärlsystemen.

För att hjälpa äldre och handikappade med djurintresse som inte kan eller vågar ha djur själva, har man i flera länder som England, Frankrike, Japan, Kanada och USA utvecklat frivilligverksamhet med besökshundar och en del andra djur. Syftena har varit att hjälpa denna rätt stora grupp äldre till ett bättre och mera hälsofrämjande liv med bättre och längre oberoende för de friskare och bättre livskvalitet, buffring och coping för de vårdberoende. Tanken är också att avlasta sjukvården, sänka samhällets vårdkostnader och förbättra arbetssituationen för vårdpersonalen.

Hundar minskar stressen 

Bergler har gjort omfattande studier av tyska hund- och kattägare. En av dessa behandlar hundens betydelse för buffring av vardagsstress, t ex i relationer, i boendet, i trafiken, tidspress. Gruppen hundägare har signifikant bättre livskvalitet, färre och svagare stressreaktioner och psykosomatiska symtom som huvudvärk, magont, ryggont, hjärt-kärlproblem, sömnsvårigheter, depressioner. Enligt Bergler beror hundars stressreducerande förmåga på att de skapar en glad, rolig sinnesstämning, lugn och ro, är avledande, visar positiva känslor, ger motion och positivt samspel, ställer t ex inte besvärliga frågor, är inte inkonsekventa, är goda lyssnare och är friare från fördomar.

Hundar minskar ångest

När man beskriver sällskapsdjurens positiva effekter på människors hälsa är det vanligen den direkta kontakten mellan djuret och människan som menas – när man klappar djuret. Men positiva effekter har också påvisats vid åsynen av djur, med närvaro av djur i den lokal som människan vistas i samt när man betraktat bilder av djur. Uppenbarligen hänger effekten av djuret ihop med såväl fysiska som emotionella och kognitiva reaktioner på djuret man betraktar.

Djurkontaktens inverkan på människans stressnivå är sannolikt en central komponent. De fysiologiska variabler som hittills redovisats i olika studier är huvudsakligen indikatorer på minskad stress. Man beskriver minskad puls och blodtryck, lägre halt av kortisol, högre halt av oxytocin samt högre halt av immunoglobulin A. Rapporter om upplevt ökat lugn och minskad ångest bekräftar de mer objektivt mätbara fysiologiska effekterna.

Oxytocin-hormonerna ökar och du mår bättre 

Oxytocin kallas lugn -och ro hormon, vårt ”måbrahormon”. Det påverkar välbefinnandet och vår förmåga till avkoppling. Det hjälper oss att fungera i sociala sammanhang tillsammans med andra människor. Under vissa förhållande kan oxytocin öka läkningshastigheten för skador. Oxytocinet har även en mängd andra positiva egenskaper, som att det sänker puls och blodtryck, minskar smärta, stimulerar läkning och tillväxt, ökar välbefinnande och minskar stress samt minskar rädsla och ökar social interaktion. Ett djur kan frigöra oxytocin hos en människa, som i sin tur kan förhöja halten av oxytocin hos djuret.

En av de största effekterna vid ett möte med en hund är att oxytocin-halten i kroppen ökar, vårt härliga må-bra hormon. Här är ett urklipp ur Manimalisrapporten som beskriver mer om oxytocinets effekter (2009: 2.2.2. sid 13)

Den svenska forskningen om beröring och hormonet oxytocin är grundforskning som från början var avsedd att utveckla kunskap om villkoren för mor och barn i nyföddhetsperioden. Det har visat sig att beröring spelar en avgörande roll för många av de funktioner som är nödvändiga för däggdjurens utveckling. Även människan är ett däggdjur och reaktionerna på beröring delas av såväl människor som hundar, kor, grisar och hästar. Denna forskning, som delvis genomförs vid Sveriges Lantbruksuniversitet, delvis vid andra universitet, är av stor vikt för att förstå de mekanismer som ligger bakom positiva effekter av relationer mellan människor och djur. Forskningsprojekt med beröringen i fokus har gällt nyförlöst moder – nyfött barn, massage i skolan, massage i vårdsituationer, men också människors beröring av hund, beröringen av ko och beröring av häst. Därutöver har oxytocinhalten hos hundar och hundvalpar, suggor och smågrisar, kor kalvar mätts i samband med digivning. I samtliga projekt har båda parter som varit inblandade i beröringen genomgått samma mätningar. Hittills vet vi därför ganska mycket om hur individer inom olika arter reagerar på beröring. Det är således inte bara känselsinnet som stimuleras – även individens beteende och fysiologiska funktioner av vikt för individens utveckling och överlevnad påverkas. Dessa effekter utlöses och samordnas bland annat genom att oxytocin frisätts i hjärnan, vilket bland annat leder till ökad interaktion och lägre stressnivåer. Djur har en inverkan på människan via många olika system, men det särskilda med djur i fysisk kontakt med människor är att de frisätter oxytocin hos mottagaren på samma sätt som fysisk kontakt med människor och därigenom stimuleras social interaktion samtidigt som lugnande och läkande effekter stimuleras.

Vill du träffa en terapihund? Läs mer om våra hundteam eller kontakta oss så får du mer information.